onsdag 14 augusti 2013

Gurkinläggning

Jag har hittills låtit min mamma stå för inläggningen av gurka på sensommaren/hösten och tacksamt tagit emot varje dyrbar burk hon delat med sig av. Så länge jag bodde hemma hjälpte jag väl till att skära de gröna små rackarna, men i egen regi har jag tidigare inte brytt mig om att lägga in dem. Men nu vill jag dela detta recept med er, och då bara MÅSTE jag ju provlaga det själv och se om det är något jag vill kommentera... Extra roligt när gurkorna i år är hemodlade!


                  Inlagd gurka
2 kg gurka, så kallad Västeråsgurka
1 1/2 dl salt
2 msk gula senapsfrön
2 msk bruna senapsfrön
1 kg strösocker
ca 10 st dillkronor
2 1/2 dl ättikssprit (12 %-ig alltså)

Tvätta och borsta gurkorna. Stick några små hål i varje gurka med t.ex. en provsticka. Lägg gurkorna i en rostfri hink eller annat liknande kärl. Gör en saltlag med 1 1/2 dl salt och tillräckligt vatten för att täcka gurkorna. Täck över och låt stå ett dygn.

Låt gurkorna rinna av och skär dem sedan i skivor. Varva gurkskivorna med dillkronor, senapsfrön och socker i en stor kruka eller dylikt. Häll ättiksspriten över och låt stå två dygn så att gurkorna vattnat av sig och det bildats en lag av detta tillsammans med socker och ättikssprit.
Fördela gurkskivorna och lagen på väl rengjorda burkar och förvara dem svalt. Har du en jordkällare ställer du dem där - och jag är väldigt avundsjuk på dig! Själv ställer jag ut dem i vårat garage som ligger i norr och  där vi på vintern håller max 10 plusgrader. När du öppnat en burk flyttar den förstås in i kylskåpet.

Kommentarer: 
Även fast jag tycker att mina gurkplantor ger en ganska bra skörd har jag haft svårt att få ihop 2 kg som är lagom mogna samtidigt, så jag har halverat receptet och det verkar fungera bra.  

När man gör saltlagen (alltså steg 1 kan man säga) så är det lättast att få saltet att lösa sig om man blandar det med en mindre mängd kokhett vatten först. Låt sedan lagen kallna innan den hälls över de prickade gurkorna. Tillsätt ytterligare kallt vatten tills gurkorna är helt täckta.

Det där med att jag ställer burkarna i garaget är i år en sanning med modifikation... Än så länge känns det faktiskt lite för varmt. 

söndag 28 april 2013

Väntan och förväntan

Äntligen börjar det kännas att våren är här på riktigt och en ny odlingssäsong ligger i startgroparna! Väntan på att jorden därute ska gå att bearbeta får det att klia i fingrarna på mig och förväntningarna på årets odlingsframgångar är, som vanligt, större än jag egentligen vill erkänna. Det börjar ofta med att jag försöker tänka praktiskt och rationellt: "inte för många olika saker; inte för stora projekt; bara en massa vitlök (som i stort sett sköter sig själv), några morötter och lite sallat... Jag inser ju att jag inte kommer att hinna så mycket i sommar, så jag ska dra ner min ambitionsnivå!"
Ja, så förnuftigt jag tänkte då i höstas/vintras! men vad hände sedan? Först tänkte jag klara mig med endast sparade fröer. Kanske bara köpa till lite sallatsfrön... och tomatfrön - för guuud vad jag saknade lille "Tumbling Tom Yellow" förra året!!! När jag så satt där och skulle beställa mina fröer fann jag en annan tomatsort jag ville prova, bara EN extra grej ju... och så några annorlunda morotssorter; gräslöken har dött så det bara MÅSTE jag så ny! Gurkört är så löjligt enkelt att odla så det är faktiskt inget större besvär; sockerärtorna är ett måste och några solrosor kan väl inte vara så besvärliga att dra upp?! Basilika, dill och persilja - självklart! Rädisor, grönkål, rucola... Dessutom skickar fröfirmorna ofta med några bonusfröer av någon blomma eller så när man beställer över en viss summa. Hmmm... Så bra gick det med den låga ambitionsnivån ;-)

Jag började lite smått för ungefär en månad sedan med de första frösådderna - då pillades bland annat årets tomatfrön ner i jorden. Eftersom jag inget växthus har (och det dröjer nog ett antal år innan den drömmen kan bli verklighet...) så får jag helt enkelt välja sorter efter de förutsättningar jag har. "Tumbling Tom Yellow" är en ampeltomat som jag odlat ett par säsonger tidigare och den ger underbart söta, goda små gula körsbärstomater. De som fortfarande är gröna när säsongen ute tar slut har jag plockat av och låtit mogna på ett fat i köket. Blev förvånansvärt goda de med! I år får "Tom" sällskap av "Hundreds of Thousands" - en röd körsbärstomat som ska ge riklig skörd. Just när det gäller tomaterna är mina förväntningar verkligen stora. Hoppas på många och söta godingar! Häromdagen skolade jag om dem en första gång och 14 av 16 fröer har utvecklats till riktigt fina små plantor = sann glädje :-)

Nu har alla de här små godingarna fått varsin alldeles egen kruka :-)

onsdag 24 april 2013

Pajskal till matpajer

På lokalradion idag pratade de om pajrecept och jag tipsade om ett frasigt pajskal med gruyèreost i som blivit en ny favorit för mig sedan ett par månader tillbaka. Det receptet får jag dock återkomma till en annan gång, för idag tänkte jag bjuda på det som ganska länge varit mitt standardrecept på pajskal.

Jag blandar nästan alltid i lite torkade örter, en personlig favorit är timjan. För variation kan man även ta lite finriven parmesanost i degen. Tänk i så fall på att den typen av ost är ganska salt så då kan man minska saltmängden eller hoppa över det helt.


Pajskal

2 dl havregryn
2 dl vetemjöl
100 g smör
2-3 msk vatten
1 krm salt
eventuellt lite torkade örter

Blanda de torra ingredienserna, även örter om du vill använda det. Skär smöret i små bitar och arbeta ihop till en deg. Tillsätt vattnet och blanda in.

Alternativt beredningssätt:
Blanda de torra ingredienserna. Smält smöret och blanda med 2 msk vatten Häll blandningen över mjöl och gryn och blanda ihop degen.

Låt degen vila i kylskåpet minst 15 minuter innan du trycker ut den i en form. Jag blandar gärna degen redan på morgonen eller kvällen innan och lägger den i en plastpåse tills det är dags att laga pajen.

När du tryckt ut degen i formen är det dags att förgrädda skalet i 200 grader. Ungefär 10 minuter brukar vara lagom. Nagga degen med en gaffel innan du ställer in den i ugnen.

Fyll pajskalet och grädda klart!


Ja... Hur spännande kan en bild på ett pajskal bli?