Majsplättar

Så här mitt i allt julstök kommer ett riktigt enkelt vardagsrecept som passar såväl stora som små familjemedlemmar. Receptet nedan brukar bli lagom för vår lilla familj på tre personer, två vuxna och en treåring, men det går givetvis bra att dubbla receptet om ni är flera. Har ni riktigt små barn, som nyligen börjat äta "vanlig" mat, går det bra att utesluta saltet i en del av smeten och sedan tillaga den i mikrovågsugn istället för att steka. Tänk då också på att helst välja fryst majs, eftersom det brukar vara salt tillsatt i konserverna...

Majsplättar

2-3 portioner

125-150 gram majskorn, frysta eller konserverade

3 ägg

1 dl vetemjöl

125 gram keso

1 nypa salt

Tina majsen om du använder fryst majs. 

Mixa majskornen till puré - en stavmixer är perfekt för ändamålet!

Vispa sönder äggen med en nypa salt och vispa sedan ner mjölet. Tillsätt majspurén och keson. Rör om så att allt blandar sig ordentligt. 

Bryn lite smör i en stekpanna, plätt- eller crêpelagg. 

Stek ganska tjocka plättar (eller vilken storlek du nu väljer att göra) på medelhög värme tills de stelnar och får fin färg. För en liten plätt är ungefär en msk smet lagom, men jag föredrar att göra dem i crêpestorlek. 

Servera med lingonsylt eller ännu hellre rårörda lingon.  

Inför advent och jul

Jag skulle vilja komma med något nytt och spännande inför första advent, men det blir några länkar tillbaka till redan publicerade inlägg. Orken finns helt enkelt inte med mig för allt just nu. Här kommer alltså några advents- och julfavoriter:

• Jag har läst en del recept på Bounty men förstår inte varför det envisas med att användas smält smör. Följer ni receptet som finns här ska ni finna att det är ganska enkelt och underbart gott! Inte behöver ni krångla med att smälta smör heller ;-)
• Cantuccini ger jag så här års gärna en smak av saffran. Goda att doppa i glöggen eller knapra på som de är! Byt ut citronskalet som smaksättning och ersätt det med lite saffran så passar de små italienska mandelskorporna perfekt till glöggen! Exakt hur mycket saffran vågar jag inte riktigt säga, men ungefär en halv påse tror jag.
• Till första advent brukar jag också röra ihop en pepparkaksdeg. Jag gillar ganska starka pepparkakor och tycker det är svårt att hitta "köpepepparkakor" som svarar upp till det, men mina egna smakar ordentligt kryddigt!
• Superenkel och saftig saffranskaka är en riktig favorit, eftersom jag inte alls tycker det är särskilt skoj att rulla och snurra lussebullar men ändå gillar saffransmaken! Den här kakan är en bra genväg för den som vill åt saffransmaken och en perfekt partner till en kopp glögg.
• Sist men inte minst: dadlar med ädelost. Kan det bli enklare? Jag älskar de här små munsbitarna, som även de passar väldigt bra till glöggen. Men oj! Ingen länk och inget recept?! Behövs inte :-) Gör så här: Ta ett gäng dadlar. Skär ett snitt och ta bort kärnan om de inte redan är urkärnade. Ta en bit ädelost, gärna gräddädel, och peta ner i varje dadel. Ja... Så var det klart att äta sen då!

Välkommen december och advent!

Pulled chicken

Nu är trenden med långkok knappast någon nyhet längre och vem har inte ätit Pulled Pork? Dagens recept är en variant med kyckling och jag gillar att äta den med hembakat tortillabröd, diverse grönsaker och en klick gräddfil. Andra serveringsalternativ kan vara olika tacoskal och tacochips eller ris. Grönsakstillbehör och gräddfil eller liknande passar bra till oavsett om du serverar med bröd, skal eller ris.

I receptet använder jag mig av liquid smoke för att få fram den lite rökiga karaktären. Det är en vätska som framställs genom att man låter röken från förbränning av rökspån passera genom vatten som tar upp röksmaken. Detta rökvatten filtreras och kondenseras för att få bort oönskade ämnen och endast få kvar en flytande rökarom. Produkten jag använder mig av heter Try Me Liquid Smoke och är en ren naturprodukt. OBS! Jag är INTE sponsrad men väljer ändå att skriva ut produktnamn när jag tycker att det är något bra! Jag har inte provat några andra liquid smoke-produkter, men jag antar att man får vara lite kritisk och läsa på flaskan så att man får en ren produkt och inte konstgjorda smakämnen...

På marknaden finns det ju även ett antal andra produkter som ger maten en rökig karaktär. Personligen tyckte jag det var lite svårt att välja när jag började använda dessa, men har nu vant mig vid såväl liquid smoke som röksalt, rökt paprika och chipotlepasta. Välj den produkt du känner dig mest bekväm med! Vill du som jag använda dig av liquid smoke så var lite försiktig så du inte "överdoserar". Är man rädd för att röksmaken ska bli för framträdande rekommenderar jag att istället använda sig av rökt paprikapulver, då i alla fall det jag använt mig av är ganska milt i smaken.

Nu till receptet!

Pulled chicken

4-6 portioner

900 g kycklinglår med ben

1 msk malen spiskummin

1 msk torkade korianderblad

1 -1 1/2 tsk chiliflakes (eller efter smak)

1 msk  paprikapulver

3 msk muscovadosocker eller brunt farinsocker

1 tsk salt

några stänk liquid smoke*

5-6 st vitlöksklyftor

2 dl hönsbuljong

½ glas vitt vin

ev. 1 röd paprika

*Kan ersättas med chipotlepasta eller genom att byta ut det vanliga paprikapulvret mot rökt  paprikapulver, alternativt det vanliga saltet mot röksalt.

  Börja med att sätta ugnen på 175 grader.

  Blanda ihop alla kryddor och saltet och gnid in kycklingen med blandningen.

 Lägg ner den kryddade kycklingen i en gryta med lock som går att ha i ugnen. Lägg även ner krossade vitlöksklyftor. Lägg på locket och ställ in i den nedre delen av ugnen ca 30 minuter.

Efter en halvtimme tar du ut grytan och tillsätter varm buljong och vinet. 

Sätt på locket igen, sänk ugnsvärmen till 150 grader, och ställ in i ugnen ytterligare cirka 1 ½- timme. När en halvtimme återstår kan du lägga i en röd paprika skuren i mindre bitar. 
Stäng av ugnen men låt grytan stå kvar i eftervärmen 30-60 minuter. Köttet ska väldigt lätt lossa från benen bara du drar med en gaffel. 
Dra loss allt kött och lyft bort ben och brosk ur grytan. Dra eventuellt sönder kycklingköttet ytterligare och blanda runt det i såsen i grytan. 
Servera med valfria tillbehör och njut!

Tortillabröd

Den här gången kommer ett recept som är väldigt enkelt och som kan sätta lite guldkant på tacobuffén, eller kanske rädda dig som har långt till affären och glömt köpa tortillabröd. Att låta degbitarna vila en stund innan du kavlar ut dem tycker jag gör att de är mindre motsträviga vid kavlingen, men det är ett steg du annars kan hoppa över om tiden är lite knapp.

Tortillabröd

12 st

5 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

50 g kylskåpskallt smör

1 1/2 dl vatten

Blanda mjöl, salt och smör i en matberedare (eller blanda samman med en gaffel och fingrarna tills smöret är finfördelat och smuligt). 

Koka upp vattnet och häll det över mjölet i en tunn stråle. Blanda samtidigt raskt ihop till en ganska fast  deg. 

Dela degen i tolv bitar och rulla dem till små bollar som du plattar till lite grand. Lägg dem i en bunke med plastfilm eller ett lock på och låt vila cirka en halvtimme i rumstemperatur.

Kavla ut en boll i taget till en mycket tunn kaka och grädda direkt. Grädda i en torr stekpanna cirka en minut på varje sida. Se upp så att bröden inte blir för hårt gräddade, de ska fortfarande vara mjuka. Vartefter bröden blir färdiggräddade läggs de i en bakhandduk för att inte torka och bli hårda. 

Servera bröden till fredagsmyset med tacokryddad köttfärs och dina favorittillbehör. Ett annat alternativ är att använda bröden som tillbehör till Pulled pork eller Pulled chicken. (Recept Pulled chicken)

Stekt makrill i tomatsås med oliver och feta

Detta var en av sonens solklara favoriter, redan som riktigt liten. Endast fetaosten var han lite tveksam till... Oliver älskar han däremot och det kan vara det enda som går ner när han är riktigt förkyld och inte vill äta något annat.

Stekt makrill i tomatsås
en burk finkrossade tomater (ca 400 g)

1 vitlöksklyfta

ca 1/2 - 1 st gul lök

ca -10 cm stjälkselleri

ca 5 cm morot
salt, socker, vitpeppar, oregano

400 g makrillfiléer

ca 150 g fetaost

oregano, vitpeppar

oliver

Börja med att koka tomatsåsen. (Kan med fördel göras timmar i förväg.) Skala och hacka vitlök, lök, morot och stjälkselleri fint. Fräs mjukt och glansigt i en mild olivolja. Tillsätt eventuellt ett halvt glas vitt vin och låt alkoholen evaporera. Nu är det dags för de finkrossade tomaterna (eller passata). Låt nu tomatsåsen småputtra minst en halvtimme, gärna längre. Kokar det torrt tillsätter du lite kokat vatten eller buljong, men späd inte så det blir en vattnig sås. Smaka av med oregano, salt och socker.

Dela fiskfiléerna i halvor. Strö oregano, peppar, salt och fetaost över hälften av bitarna och lägg sedan en bit fisk ovanpå, som en "dubbelmacka". Stek på ganska hög temperatur ca 4 minuter på varje sida. Häll över tomatsåsen och tillsätt oliverna skurna i mindre bitar och låt puttra ytterligare några minuter. Smula resterande fetaost över och servera till kokt ris, bulgur eller matvete.

Rödbetor

Rödbetor - varför har jag inte odlat det tidigare? Växer så det knakar och har krävt mycket lite arbete. Lärde mig i år att varje rödbetsfrö innehåller två frön, så tidig gallring är ett måste. Utöver gallringen och en del vattnande så har jag knappt behövt titta åt pallkragarna med de svällande rödbetorna. Passade mig perfekt i år då orken saknats mig en aning... Min vana trogen att så ganska tätt, kanske lite för tätt, så har jag kunnat skörda små späda rödbetor ganska tidigt utan att det märks särskilt mycket alls i raden. Jag har också sått i omgångar, något jag annars brukar vara lite dålig på, så säsongen har varit lång och är inte slut än. Rödbetor återkommer garanterat nästa år i min odling!

Några inlagda rödbetor har det inte blivit, inte än i alla fall. Inte för att jag inte tycker att det är gott, men jag vill fortsätta njuta av de färska ett tag till. En favorit är att tillaga dem på grekiskt vis - jag kallar det så eftersom jag försökt få till smaken så de ska smaka som de vi serveras på somrarna i min svärfars hemby. Rödbetsbladssoppan är sedan ett bra sätt att kunna ta tillvara hela växten och inte bara roten. Jag gillar liksom inte att slänga sådant man kan äta... Stjälkarna kan tas med men färgen på soppan blir då inte riktigt lika aptitlig. Stjälkarna kan alltså gå med i soppan men även kokas och serveras som rödbetorna, "på grekiskt vis". Borsjtj har jag ännu inte testat att laga, men det kommer säkert att ske inom kort!

Rödbetor på grekiskt vis

Här får ni själva avgöra mängderna beroende på hur många ni är och hur hungriga på rödbetor ni är! Går bra att servera som starter eller tillbehör. Ibland låter jag min måltid bestå av endast denna "rödbetssallad" och en god brödskiva att torka rent fatet med.

rödbetor, helst ganska små

vitlök

olivolja

citron

salt

Skär av rödbetsblasten någon centimeter från rödbetan, låt "rotsvansen" vara kvar.
Koka rödbetorna så mjuka du vill ha dem, jag vill gärna ha kvar lite tuggmotstånd. 

Skiva en eller två vitlöksklyftor tunt. Värm olivolja i en stekpanna och lägg ner vitlökskivorna däri. Ta pannan från värmen, vicka på pannan så skivorna ligger i en pöl med varm olja och mjuknar lite utan att ta färg och låt den sedan svalna så.
Lägg de kokta rödbetorna en kort stund i kallt vatten där du drar av skalet.
Dela varje rödbeta i halvor (om de är mycket små) eller kvartar och lägg i en skål eller på ett fat. Ringla vitlöksoljan över och salta efter behag. Pressa lite citron över.

Serveras ljummet eller kallt.

Rödbetsbladssoppa

2 portioner

ca 500 g rödbetsblad

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

5 dl buljong

salt, vitpeppar, olivolja

1 msk vetemjöl + lite kallt vatten

1 dl crème fraiche

Skala lök och vitlök.
 Hacka löken grovt och krossa vitlöksklyftan lite lätt med ett knivblad. 

Skär av det grövsta stjälkarna från rödbetsblasten och hacka bladen grovt.

Fräs lök och vitlök mjuka utan att de tar färg i lite olivolja.
Blanda ner bladen i löken och fräs en stund till.
Tillsätt buljongen och låt koka några minuter, inte alls länge.
Mixa soppan slät och smaka sedan av med salt och peppar.
Red av med 1 msk vetemjöl utblandad i lite kallt vatten.
Tillsätt en klick crème fraiche och rör om.
 Servera gärna med kokta ägghalvor.

Både blad och stjälkar går utmärkt att äta!
Blad har jag även förvällt (som man gör med spenat)
 och frusit in till vintern.

Bröd

Jag fortsätter på förra inläggets tema och med tankar om äkta och bra mat i bakhuvudet beger jag mig in brödets underbara men ibland också skrämmande värld.

Vi börjar väl med att jag får förklara mig varför jag nyss skrev skrämmande. Vad är det som är så skrämmande med bröd? Det jag tycker är skrämmande är att vi tycks ha tappat så mycket kunskap om vad ett bra och gott bröd är. Med brist på denna kunskap värdesätter vi inte heller de som odlar säden eller bakar brödet och som vanligt ser så många endast ett lågt pris som ett gott betyg. Lågt pris betyder för brödet, som för så många andra produkter, genvägar vad gäller ingredienser, tid och arbetsinsats. Att det billiga brödet är snabbjäst, fluffigt, knappast mättar särskilt länge och ofta innehåller konserveringsmedel blundar de flesta för. Det är ju billigt! Och gott!!! Eller är det verkligen så gott och smakrikt? Blir det billigt när du nästan kan stoppa i dig hela limpan själv till mellanmål?

Nu lämnar vi det skrämmande och ger oss in i det som kan vara så underbart med bröd!

"Surdegstrenden"... Ja, jag vet egentligen inte när den började. Jag har i alla fall inte fördjupat mig i surdegarnas magiska värld förrän nu i år. Magiska värld... Ja det är verkligen magiskt när det enda som behövs är mjöl, vatten och salt för att baka ett riktigt gott, saftigt och hållbart bröd. Inte ett enda gram jäst och nästan ingen knådning!! 

Nu ska ni inte tro att jag slutat använda jäst helt, för så är det inte. Jag menar inte heller att någon annan ska sluta använda jäst och bara baka med surdeg. Jag tror att det är bra att man lagar sin egen mat och bakar sitt eget bröd och helst att man tycker det är roligt. Om det innebär att man använder sig av jäst så är väl inte det så illa?! Det kanske senare väcker ett intresse för att prova sig fram även med andra metoder. 

Följ länkarna här nedan för inspiration, recept och tips!

Surdegsbröd på sex minuter! Recept och instruktionsfilm med Sébastien Boudet.

Pain de Martin

Lite mer Pain de Martin

Bullrecept med endast sju gram jäst! Kalljästa och supergoda, men jag ändrade i fyllningen till farinsocker och kanel istället för vanligt strösocker och vaniljsocker. Mätte aldrig hur mycket kanel jag tog tyvärr - man får smaka sig fram! Att pensla med sockerlag efter gräddning istället för med ägg före gräddningen gillar jag verkligen!

Autolys och Kattmetoden: Caroline Ahlqvist, vinnare av hela Sverige bakar 2013, visar kattmetoden (ett sätt att bearbeta degen) med en liten filmsnutt i ett av sina blogginlägg. 

En friskt bubblande surdeg

Ett riktigt stort, smakrikt och saftigt bröd

Äkta mat

Äkta och bra mat - vad är det? 

Utan tillsatser? (Vad räknas som tillsatser?) Närproducerat? (Hur nära?) KRAV-märkt och rättvisemärkt? 

Bra mat... Bra för vem? Bra för mig, för odlaren, för djuren? Bra för klimatet och våra barns framtid?

Hur syr man ihop det här till en kosthållning som inte blir alltför svår att hantera i vardagen? Hur håller man sig ifrån de där onödiga konserveringsmedlena, klumpförebyggande tillsatserna och de hårt besprutade frukterna? För varje diet och för varje kosthållningsråd tycks det finnas betydande forskning som bevisar dess fördelar... och inte sällan forskning som motbevisar den förstnämnda forskningen! Lägg till det den forskning som försöker visa hur olika odlingsmetoder och djuruppfödning påverkar vårat klimat, eller alla rapporter om fruktansvärda förhållanden för djur i köttproduktion.

I perioder funderar jag mycket på det här och jag tycker alltid att det är många och svåra frågeställningar. Jag försöker handla det som är i säsong, produkter som är närproducerade och jag undviker så gott jag kan halvfabrikat och färdiglagat. Bäst tycker jag förstås om att plocka maten i den egna trädgården! Det må låta präktigt och ambitiöst, men: jag försöker säger jag och det betyder inte att jag alltid lyckas. Ibland slänger jag också ner tjocka grillkorvar i kundvagnen (med så hög kötthalt som möjligt och med svenskt kött förstås, men säkert även en hel del tillsatser jag blundar för) tillsammans med en färdig potatissallad och bananer (som även om de är rättvisemärkta knappast är närproducerade). Bland kryddorna har jag en jätteburk med italiensk salladskrydda - garanterat en massa klumpförebyggande tillsatser i den!

Jag är alltså inte perfekt om någon trodde det, eller för den delen trodde att jag själv tror det. Däremot tycker jag det är viktiga frågor vi inte bör blunda för. Jag försöker ta ställning och sätter upp små regler och mål för mig själv, det är ju ändå alltid hos sig själv man måste börja! Exempel på regler jag har:

Bananer som inte är krav/rättvisemärkta går bort - alltid!

Färska tomater ersätts med torkade och marinerade vintertid (med några enstaka undantag) samt konserverade krossade till såser och grytor.

Färsk gurka ersätts med ättiksinlagd, saltad eller vinägerinlagd vintertid (även här med få undantag)

Vin köper jag endast europeiskt (jag menar inte att det inte finns andra goda viner, men jag anser att de långa transporterna är oförsvarbara när det inom Europa finns så många minst lika goda)

Kött köper jag alltid svenskt och med ambitionen att det helst ska vara så lokalt som möjligt. Dessutom försöker jag att äta mindre kött, dock utan några planer på att bli vegetarian.

Fisk försöker jag kolla att det är från ett hållbart fiske (det här tycker jag är lite knepigt)

Listan fortsätter, men jag tror det kan bli lite tråkigt att läsa. Undrar om ni också tänker på det här och har små regler för er själva...

Egenodlad klotbasilika

Egenodlad vitlök

Lokalproducerade ägg och egenodlad gurkört

Ett och annat färgämne i denna kanske...

Frittata med gurkört

Gurkörten ses av många som ett ogräs men jag älskar den! De vackra blommorna, dess förmåga att självså sig (och därmed bli typ perenn fastän den egentligen bara är ettårig) och inte minst för smaken och användbarheten. Att ha den i trädgården är för mig en glädje och en smula rikedom. Här kommer nu ett förslag som sträcker sig lite längre än det mera vanliga tipset att frysa in blommorna i isbitar:

Frittata med gurkört
2 portioner

100 gram gurkörtsblad, späda stjälkar och eventuella knoppar/blommor

4 st ägg
30 gram riven västerbottenost
1-2 vitlöksklyftor
salt och eventuellt peppar

olivolja

Hacka ner gurkört i mindre bitar. Skala vitlöken.
Knäck äggen i en skål och vispa sönder dem med lite salt. Blanda ner osten. Smaksätt eventuellt med en knivsudd peppar.
Värm en skvätt olivolja i en stekpanna. Krossa vitlöksklyftorna lätt med bladet på en kniv och låt dem ge smak åt olivoljan. OBS! Låt dem inte ta färg, endast mjukna lite. Tillsätt gurkörtshacket och låt det mjukna något i den varma pannan. (Smaka dig fram till rätt konsistens, jag upplever att stjälkarna ser hårdare ut än vad de är...)
Lyft ur vitlöksklyftorna och tillsätt sedan äggblandnigen. Ha en ganska varm panna, men inte för het - bränd mat är aldrig gott.
När äggsmeten nästan stannat helt är det dags att vända frittatan. Använd dig av en stor plan tallrik som du vänder över frittatan på och låt den sedan försiktigt glida tillbaka i den varma pannan. Nu behövs endast en kort stund på värmen för att laga klart. 

Servera till exempel med en tomatsallad och bröd.

Hur tar man en snygg bild på en frittata? Inte så här! ;-)

Så var det då det här med frittata och omelett... Vad är skillnaden? Är det inte bara två språks namn på samma sak? Nej, har jag förstått det hela rätt så skiljer sig frittatan från omeletten genom att den inte innehåller vatten eller mjölk. Jag upplever även att en frittata är tunnare.

I Italien används gurkörten även i till exempel soppor.
Återstår att testa för mig!

Trädgård för fjärilar, humlor och bin

Våra ängsmarker blir färre har jag läst. Fjärilar, humlor och bin får allt svårare att finna en passande miljö. Vi kan hjälpa dem, har jag också läst, genom att i våra trädgårdar omge oss med blommor som dessa insekter gillar och behöver. I min örtagård trivs de verkligen för där blommar salvia och timjan och snart även oregano och lavendel. 

Jag ska verkligen ta reda på vilka andra blommor våra bevingade vänner gillar lite extra. Egentligen föredrar jag ju att odla vad som är ätbart, men för fler vackra fjärilar och surrande humlor tror jag bestämt att jag ska planera in lite mer blommor i framtiden.

Hela örtagården är svår att få med på bild...
Här växer smultron, lavendel, timjan, salvia,
oregano och fransk och dragon. Inramas av
 grusgång och avenbokshäck samt ett
plank täckt med kaprifoler.

Salviablommor

Små söta timjanblommor i massor!

Glad midsommar!

Smickrande bloggkommentar

Idag fick jag en kommentar på ett av mina senaste blogginlägg. Det såg ut så här:

Jag är nog inte den enda som blir lite smickrad när jag får en sådan kommentar. Nåja, jag är väl inte så lättsmickrad trots allt för bara efter någon minut började jag bli misstänksam och tänka: varför skulle någon på hittarecept.se uppmärksamma MIN blogg? Först tänkte jag att det här var säkert ett enkelt sätt för någon att smitta min dator med hemska virus, kapa mitt konto och helt enkelt göra livet surt för mig. Jag började söka information genom att skriva in sökorden "hittarecept.se emelie" (avsändaren kallade sig ju emelie). På omvägar kom jag då fram till att tacka ja inte var ett alternativ för mig. Jag fann information via Emelie Ockenström som i sin tur länkade till Johan Hedberg. Johans beskrivning är ganska lång, men det behövdes för att jag skulle förstå. hittarecept använder sig av något som kallas No Follow, som jag inte riktigt visste vad det var. Jag kan nog inte riktigt förklara det i detalj, men är du intresserad av att veta mer kan du följa länken här ovan till Johans inlägg. Kort sagt: hittarecept smickrar dig för dina fina recept och säger att de kan hjälpa dig att få så många fler läsare. (Kommentaren du får är knappast personlig, exakt den samma finner du på massor av andra bloggar...) Faller du i fällan är det hittarecept som tjänar mest på det hela, förstås. Det är de som får flest sökträffar och du själv ramlar hela tiden längre ner i listan. Enligt mig luras de. Jag blir lite upprörd men inte förvånad...

Skulle jag nu ha gått med i den där matbloggstoppen hade jag antagligen fått några fler besökare. Visst är det kul när många läser det man skriver, men det har aldrig varit den största drivkraften för mig med mitt bloggande. Därför är det också lätt för mig att helt dissa detta erbjudande. Blondin är jag, men inte helt korkad för det!

Vardagslyx

Vad är vardagslyx för dig?

För mig är vardagslyx till exempel att kunna plocka in en hel famn med pioner, blåklockor och "nå't vitt" (någon som vet namnet på denna blomma?) utan att det ens märks ute i trädgården. Mest nöjd är jag då över att jag kan ta in så många pioner. Underbara väldoftande pioner! 

Pioner:
Couronn D'Or (vit),
Sarah Bernhardt (ljust rosa, närmast och till vänster),
Mons Jules Elie (rosa, till höger)

Observera att buketten plockades strax efter klockan 22 och fotograferades med smartphonekameran i det naturliga kvällsljuset... Svensk sommar när den är som bäst!

Tid för återhämtning

Ibland säger kroppen och själen ifrån. De viskar lite försiktigt i början men när man inte lyssnar sätter de bara stop helt plötsligt en dag. Tröttheten blir överväldigande och känslorna överraskande och svåra att styra och förstå. Trött och ledsen för ingenting och nej, sova hjälper liksom inte mot denna trötthet. Kropp och själ begär Time Out och tid för återhämtning. 
Mitt uppehåll från bloggen var en del av ett försök att slippa tvingas till denna Time Out antar jag. Under perioden för blogguppehållet var jag tvungen att fokusera på helt andra saker. Nu tror jag att bloggen kan vara en del i återhämtningen. Lust, ork, nya rutiner och inspiration till nya projekt ska lockas fram igen! 

Tid för återhämtning - där är jag nu. 

Jag försöker se det stora i det lilla
och njuta av små vardagliga under,
som när en pion slår ut till exemel.

 

P.S. För er som oroar er för (eller kanske rent av hoppas på) att denna blogg kommer att förvandlas till ett terapirum där jag skriver självutlämnande och ocensurerat om min vardag just nu vill jag bara säga: så blir det inte. Bloggen heter "Karins goda" och den kommer även fortsättningsvis att övervägande handla om just det goda i livet.

Lemonad med mynta och svartvinbärsblad

Har ni liksom jag både svartvinbärsblad och myntablad i överflöd? Då kan jag verkligen rekommendera den här uppfriskande lemonaden! Servera den väl kyld och gärna med ett par isbitar.

Lemonad med mynta och svartvinbärsblad

1,5 liter vatten

2 dl strösocker

1,5 liter löst packade svartvinbärsblad

3-4 dl löst packade myntablad

2,5 dl färskpressad apelsinjuice (ca 3-4 st)

1 dl färskpressad citronjuice (ca 2 st)

0,5 dl färskpressad limejuice (ca 2 st)

Plocka bladen, skölj dem och låt vattnet rinna av.
(Jag fyller hela diskhon med riktigt kallt vatten och lägger bladen däri 5-10 minuter. Då brukar eventuellt skräp falla till botten och om det är några larver eller andra småkryp ogillar de denna behandling. Lyfter du upp bladen lite försiktigt ur vattnet blir även larverna kvar där med annat skräp.)

Koka upp vatten och rör så att allt socker löser upp sig.

Häll den heta sockerlagen över bladen och låt stå och dra ett par timmar. 

Sila bort bladen och tillsätt sedan saften från citrusfrukterna.

Ställ lemonaden kallt och servera den väl kyld en solig sommardag.
Bättre än vilken köpesaft som helst säger jag!