Uppdatering...

Nu har jag lagt till två sidor här på bloggen. Kika gärna in under rubrikerna "Bilderna" och "Recepten" om du är nyfiken!

"Salladskålar" med kycklingröra

För inte så länge sedan hade jag ett "smyckesparty" hemma hos mig och bjöd naturligtvis på lite smått och gott att tugga på. Sedan en tid tillbaka är det ju populärt att äta LCHF-diet och därmed utesluta bland annat bröd i sin kost. Som ni antagligen redan förstått har jag inte hakat på den trenden utan äter fortfarande av allt möjligt! Men i alla fall... Som alternativ till smörgåssnittar och tunnbrödrullar fick jag en idé om att fylla små salladsblad med någon röra. Tyvärr tänkte jag inte så jättenoga på hur mycket jag tog av de olika ingredienserna, så ni får använda er av erat eget ögonmått och lita till eran egen personliga smak, för mängdangivelserna nedan är högst ungefärliga! Resultatet blev i alla fall gott och uppskattat:

Salladsskålar med kycklingröra

3-4 kycklingbröstfiléer

3/4-1 purjolök

1 lång stjälk blekselleri/stjälkselleri

2 burkar crème fraîche franska örter

2-3 msk majonäs

sötstark senap
italiensk salladskrydda

salt och peppar

"minisallad" 
(finns små avlånga salladshuvuden, ungefär i storlek med endivsallad...)

Ångkoka, koka eller ugnsstek kycklingbrösten och skär dem sedan i små tärningar.

Skölj purjolök och selleri. Skär snitt längs purjon och skiva sedan tunt. Skiva även selleristjälkarna tunt och fint.

Blanda crème fraîche, senap och majonäs i en skål och blanda sedan ner kyckling, purjo och selleri. Smaka av med salladskryddan och eventuellt lite salt och peppar så är röran klar!

Plocka av bladen på salladen och sköj dem väl i kallt vatten. Tycker du att de är lite slaka återfår de sin krispighet om du låter dem ligga ett tag i det kalla vattnet. (Med ett tag menar jag minst 20-30 minuter...) Lägg upp salladsbladen på ett serveringsfat och lägg en klick av röran i varje blad. Tänk på att inte lägga i för mycket röra, för då blir det svårt att hantera det som plockmat...

Inte så avancerat va? 

Dofter...

Känner ni vad härligt det doftar nu? Ja, ute i naturen menar jag förstås!

En av våra syrener är fullkomligt översållad av väldoftande lila blomklasar, och varje gång jag går förbi drar jag in extra djupa andetag eller går riktigt nära och kör in näsan i en klase. Det luktar skolavslutning och jag minns känslan av att snart få vara på sommarlov, sola, spela kort, bada och leka med min "sommarkompis" ute i skärgården...

Till min stora glädje har två av våra kaprifoler som vi planterade förra året också tagit sig riktigt bra och har precis börjat slå ut sina blommor. Särskilt på kvällen sprider dig den underbara doften över altanen och de senaste kvällarna har det varit ljuvligt att sitta där i solens sista strålar efter att den värsta hettan från dagen lagt sig. Vilka härliga dagar vi haft med riktig högsommarvärme!

Till kaprifolens dofter har jag faktiskt inga direkta minnen... Kanske för att min pappa inte alls gillar doften och därför hade vi aldrig någon hemma =) Annars har jag en hel massa doftminnen! Solvarma riktigt torra tallbar på en skogsstig, det bräckta vattnet i Östersjön, farmors köttbullar, doften av riktigt riktigt varm asfalt i sydeuropa, fritterad bläckfisk... Listan kan göras hur lång som helst med dofter som tar mig tillbaka till platser och stunder i mitt liv. De flesta doftminnen jag kan komma på är också positiva... Är det vad som kallas selektivt minne? ;-)

Just nu doftar det också i mitt kök. Det är ju i och för sig inget ovanligt, men jag tänkte "knyta ihop säcken" för dagens inlägg med det... Här doftar det av grillpanne-grillade fläskkarréskivor och zucchiniskivor. (Det är liksom inte så kul att dra fram den riktiga grillen när man är ensam hemma...) Jag åt en köttskiva, zucchini och som tillbehör tog jag den där bönröran jag skrev om igår... Vilken hit! Köttskivorna var med ben och fint marmorerade och jag kryddade dem bara med salt, peppar och rosmarin; zucchinin skar jag i skivor på längden och de penslades med lite olivolja och fick några saltkorn över sig. (OBS! Köp inte de där gigantiska "zucchinisarna" -groteskt stora om ni frågar mig!- som bara är fulla med frön. Köp de minsta ni hittar som är fasta i köttet, har färre och mindre frön och som oftast också smakar mer.) Enkla smaker som passade riktigt bra med bönröran, tycker jag =)

4 röror

Röror som passar både som tillbehör till kött och bröd och som dipp till grönsaksstavar, chips eller grissini är perfekt på buffébordet. Dessutom mår de flesta röror av det här slaget bara bra av att stå några timmar, eller gärna ett dygn, innan de serveras - då hinner smakerna blandas och utvecklas.

Det är svårt att ange hur många portioner det blir av en del röror tycker jag... Nedan anger jag mängden i volym eller portioner. Portionerna är dock väl tilltagna och på ett buffébord räcker de antagligen till fler =) 

Romescu

ca 3 dl

100 g sötmandel

1 röd paprika

2 vitlöksklyftor

1 lång röd chilifrukt

1 dl rapsolja

Skålla eventuellt mandeln och finfördela den sedan i matberedare eller mal i mandelkvarn. 

Kärna ur och skär paprikan i bitar, skala vitlöken. Snitta chilifrukten och ta ur fröna.

Lägg ner allt i matberedaren, mixa och tillsätt oljan lite i taget.

Servera som dressing, dipp eller röra att ha på en brödbit.

Tapenade

4 portioner

Jag använder oliver med kärna som jag själv kärnar ur eftersom de ofta har mer smak än de färdigurkärnade...

300-500 g urkärnade svarta oliver

3-5 sardellfiléer

1 pressad vitlöksklyfta

saften av en liten citron

1/2 dl olivolja

eventuellt 1 msk kapris

eventuellt en msk konjak

persilja 

salt och peppar

Mixa oliver, sardeller, pressad vitlök, citronsaft, olivolja,kapris och konjak.

Hacka lite persilja fint och smaka av röran med denna, salt och peppar. 

Gör gärna tapenaden en dag, eller i alla fall några timmar, innan den ska serveras. 
Fungerar väldigt bra på crostini! 

Tzatziki

4 portioner

2 dl mild yoghurt

1-1 1/2 slanggurka

1-2 pressade vitlöksklyftor

 2 msk olivolja

dill

salt och vitpeppar

Låt yoghurten rinna av genom ett kaffefilter, gärna över natten. 

Riv gurkan grovt och krama ur.

Blanda yoghurt, gurka och vitlök. Smaka av med hackad dill, salt och peppar.

Förbered gärna en dag i förväg. Gott till kött, bröd eller bara som den är.

Bönröra

4 1/2-5 dl
ca 550 g vita bönor (OBS! avser avrunnen vikt)

2-3 st vitlöksklyftor

4,5-5 dl olivolja

salt 

Skölj bönorna i kallt vatten och låt dem rinna av.
Mixa bönorna med det mesta av oljan till en slät puré och blanda ner pressad vitlök. Tillsätt olivolja tills du är nöjd med konsistensen på din röra och smaka sedan av med salt. 
Gott tillbehör till kött, bröd, fisk eller dipp till grönsaker. 


Mitt tips när det gäller den här röran är att vara lite försiktig med vitlöken - bönsmaken ska inte "överröstas" helt! Eftersom röran helst ska stå några timmar eller ett dygn innan den serveras kommer smaken från den pressade vitlöken sprida sig i röran, så räkna med att den då smakar mer vitlök än när du nyss rört ihop den... 

Focaccia

Den här brukar bli väldigt uppskattad och ta slut fort! Focaccia smakar bäst nybakad och är ingenting som passar att frysa in... Det här receptet är lagom för en plåt och skär man i mindre bitar (ca 3x6 cm) till ett buffébord blir det drygt 30 bitar. Skär lite snett så ser det trevligare ut, det tycker i alla fall jag =)

Focaccia

25 g jäst

3 1/2 dl fingerljummet vatten

2 msk olivolja

1 tsk salt

7-8 dl (ca 450 g) vetemjöl special

olivolja till plåt och stänkning

oliver eller rosmarin

1-2 tsk flingsalt/gourmetsalt

Smula sönder jästen och lös upp den med lite av vattnet. Tillsätt resten av vattnet, olja, salt och mjöl och arbeta ihop till en smidig deg.

Jäs övertäckt 30-40 minuter

Smörj en ugnsfolie stor som en bakplåt med olivolja.

Arbeta degen smidig på ett bakbord. Platta ut degen på den smorda ugnsfolien och låt jäsa övertäckt ytterligare 30 minuter. 

Ställ in en tom plåt i ugnen och sätt temperaturen till 225 grader.

Tryck ner oliver eller använd fingertopparna för att göra små gropar i degkakan. Strö färsk rosmarin över om du inte använt oliver. Ringla lite god olivolja över focaccian och strö till sist över flingsaltet. Ta ut den heta plåten ur ugnen och för försiktigt över folien med den ogräddade focaccian. 

Grädda mitt i ugnen i 225 grader. 

Bakar man inte till så många men ändå vill ha två smaker går det bra
att lägga oliver på ena halvan och rosmarin på den andra  =)

Flingsaltet "smälter" av fukten som bildas om man lägger brödet i en
plastpåse och det är en av anledningarna till att det är godast  relativt nybakat.
(Det går dock bra att lägga en handduk över och låta stå framme några timmar.)

Buffé

Solen skiner och värmen har kommit till oss dessa dagar. Så underbart skönt! Nu närmar sig tiden för skolavslutningar och studentfirande och med dessa även en högsäsong för buffé-mat skulle jag vilja påstå. Här kommer därför lite tips för dig som planerar ett buffé-bord!

Först och främst bör man naturligtvis tänka på att maten vid den här typen av bjudningar ofta står framme under en längre tid. Därför gör man klokt i att att först och främst välja rätter som tål att stå i rumstemperatur ett tag. Till sådant som kräver lite kyla kan man lägga in några kylklampar i plastpåsar och sedan täcka med en liten finare kökshandduk på vilken man sedan ställer de känsliga rätterna. Har man något man istället vill hålla varmt kan man värma ett par vetekuddar att placera under serveringsfaten.

En del saker går också bra att laga eller baka i förväg och frysa in i väntan på festen. Många tårtor, eller i alla fall bottnarna, går väldigt bra att frysa delade och bara att plocka fram när det är dags för tårtbygget. Bröd och pajer är andra exempel på sådant som går bra att ha klart i frysen och bara plocka fram och tina när det är dags för kalas. Liksom bullar och småkakor förstås :-)

Att beräkna åtgången av olika rätter eller råvaror är ju något som många tycker är svårt. Jag är inget undantag, så därför har jag en bok som jag efter större kalas skriver upp åtgången av olika saker i. Det är till stor hjälp nästa gång jag har en liknande bjudning! Tack vare detta har jag kommit fram till att jag kan räkna med ungefär följande åtgång av olika saker (om inget annat anges menas gram/person):

Kallskuret:
(såsom t.ex. rökt eller gravad lax, rostbiff, kalkon, skinka)
100 g
Potatissallad eller pastasallad:
150 g
Grönsallad:
40 g eller 1 litet huvud isbergssallat/10 personer
Gurka i bitar eller stavar:
70 g
Tomater:
50 g
Mjukt bröd:
50 g
Bordsmargarin:
10-15 g
Dessertost: 
45 g
Vindruvor:
75 g

1 flaska vin ger ca 5-6 glas
1 flaska champagne ger ca 8-10 glas
1/2 kg kaffe ger ca 50 koppar


Att tänka på: 
Åtgången av kallskuret som jag angivit betyder inte att du ska beräkna 100 gram av varje sort om du har flera olika typer av kallskuret. 100 gram är totalåtgången av kallskuret/person. Ju fler rätter man har desto mindre blir vanligtvis åtgången av varje...

Sallad och grönsaker blir gärna lite blaskigt och tråkigt när man låter det ligga ihopblandat länge. Det kan därför vara smart att istället lägga upp dessa i olika skålar så att var och en blandar sin egen sallad. Det blir då också lättare för de som är överkänsliga mot till exempel tomater att undvika dessa men ändå kunna äta grönt.

Det jag angivit ovan är naturligtvis bara ett urval av allt gott man kan bjuda på, men kanske kan det vara till en liten hjälp för någon ändå...

Många gäster kanske är bilburna och åtgången av alkoholhaltiga drycker blir då inte så stor. Se till att ha goda alternativ till de som kör eller av annan anledning undviker alkohol! Det finns faktiskt goda alkoholfria viner och det alkoholfria dryckesalternativet behöver inte alltid vara cider eller kolsyrat mineralvatten... Själv är jag inte så förtjust i kolsyrad dryck och tycker att det fungerar väldigt bra med vanligt kranvatten med ett par citron- eller gurkskivor i med is eller i tillbringare med kyla. När det gäller vin, kanske i synnerhet de alkoholfria alternativen, kan det vara bra att tänka på att man sparar kvittot från systembolaget. Får du mycket över av något du själv inte dricker så mycket av är det bara att lämna tillbaka :-)

Glöm inte:
Servetter och tandpetare...
Engångstallrikar, -bestick och - glas om du vill göra det lite lättare för dig... samt sopsäck som "diskmaskin" :-)
Serveringsbord! Placera i skuggan, kanske till och med inomhus även om ni äter ute så slipper ni en del av de intresserade insekterna...

Till sist:
Alla är vi ju olika! Dina vänner kanske alla äter enligt LCHF eller är fruktarianer... I så fall stämmer ju inte mina riktvärden ovan förstås. Men det hade du i så fall säkert redan listat ut ;-)

"Recepten då?" undrar ni kanske nu. Lugn bara lugn! De närmaste dagarna kommer recept på lite olika smått och gott att ställa på buffébordet! Det blir dock inga kak- eller tårtrecept. Ni får nöja er med de som redan finns här eller era egna gamla favoriter om ni vill bjuda på något sött...

Med värmen kommer även alltfler blommor fram och förgyller mina dagar!

Rabarberdricka

Detta är inte en regelrätt saft utan en mindre söt dricka som går fort och lätt att göra. Kommer man inte att dricka upp den inom de närmaste dagarna ska den frysas in eftersom den inte innehåller något konserveringsmedel.

Rabarberdricka

1 kg rabarber

2 liter vatten

4-5 kryddnejlikor

zest från en citron

1-2 dl socker

Skölj och skär rabarbern i mindre bitar - den behöver inte skalas.

Tvätta citronerna (använd ekologiska för att slippa de starka bekämpningsmedlena...) och använd ett zestjärn/ciseleringsjärn eller en potatisskalare för att ta till vara endast det gula av skalet på citronen. 

Koka rabarber, kryddnejlikor och citronzest i vattnet tills rabarbern kokat sönder, ca 10 minuter. Sila sedan av genom att saften får stå och självrinna genom en silduk. Blanda i sockret i den varma vätskan och rör tills sockret löst sig. Låt kallna innan den serveras eller fryses in i plastflaskor eller burkar. 

Den som vill späder drickan med lite vatten vid servering eller smakar av med nypressad citron. Allt efter sin egen personliga smak =) Serveras istället för saft eller måltidsdryck. Kanske kan den även fungera i en härlig sommardrink? 

Helt utan tillsatta färgämnen ;-)

Rabarberchutney

Om man har gott om rabarber, som vi har, så behöver man ju inte begränsa sig till att bara göra goda pajer. Hos oss blir det även chutney, sylt/marmelad och saft! Den här gången får ni hålla till godo med chutneyreceptet som är en egen variant av det som finns i "Vår kokbok".

Rabarberchutney

Riktigt gott till sommarens grillade fläskkött, kyckling och till och med fisk! 

1/2 kg rabarber (ca en liter skuren)
2 gula eller röda lökar
500 g strösocker (ca 5 1/2 dl)
1/2 tsk malen vitpeppar
1 tsk malen kryddpeppar
1 tsk malen kanel

2 msk ättikssprit (12 %-ig alltså)

3/4 dl vatten
1 stor näve russin

Skala rabarbern om stjälkarna är grova och skär den sedan i cm-långa bitar. Skala och hacka löken. 

Blanda alla ingredienser, förutom russin, i en kastrull. Koka upp och sänk sedan värmen och låt det hela puttra utan lock tills massan tjocknat, ca 45-60 minuter. När koktiden närmar sig slutet tillsätts russinen som får koka med ca 10-15 minuter. Ös upp chutneyn på varma, väl rengjorda burkar och sätt genast på lock. Förvara svalt .

Chutneyn smakar bäst om den får stå ett par veckor i burken, men det går naturligtvis att äta den tidigare. Hållbar flera månader. Oöppnad kan den förvaras i en sval källare eller dylikt, öppnad får den naturligtvis stå i kylen.

TIPS!
Istället för russin kan man tillsätta klippta/hackade bitar av annan torkad frukt, t.ex. aprikos, äppelringar eller fikon.
Man kan även lägga till ett par finhackade vitlöksklyftor och lite färskriven ingefära till ingredienslistan. Dessa tillsätts då naturligtvis från början.

Vill man inte koka massor av chutney på en gång går det bra att frysa in rabarber som man skurit i bitar. Jag fryser in i påsar med ca 1/2 kg i varje så har jag både till pajer och nya chutneykok under resten av året.

3 kg blev det när det var rensat... och det syns inte
ens att jag skördat bland rabarbern!

Chokladsmörkräm till biskvier

Igår testade jag ett för mig nytt recept på chokladsmörkräm till biskvier och jag tycker själv att den blev bättre än den jag gjort tidigare. Lite tufft jobb för min lilla "stavmixer-visp" bara... Man bör nog helst ha en visp med lite mera kraft än så för att få in mera luft i krämen så den blir så där ljus och fin som jag önskar mig. Receptet på krämen fann jag på en annan blogg och det hittar ni här, men när det gäller bottnarna använder jag mitt gamla recept som ni finner i det här tidigare inlägget. 

Krämig rabarberpaj

Men hur fort går tiden egentligen?! Jag hinner inte med! Nyss stack rabarbern bara upp små knubbiga knoppar ur den mörka jorden och nu har de redan vuxit sig fullstora utan att jag knappt märkt det... Hög tid att sätta igång med årets rabarberpajer och annat gott alltså! Jag börjar med att dela med mig av en riktigt smaskig paj. Till den här behöver man inte ens någon sås eller glass eftersom pajen redan är krämig i sig =)

Krämig rabarberpaj

2 1/2 dl vetemjöl
1/2 tsk bakpulver

2 msk socker
100 g smör

500 g rabarber

1 dl strösocker

1 tsk malen kanel

2 tsk hel kardemumma

1 msk vetemjöl

2-3 dl vispgrädde

Smält smöret. 

Blanda mjöl, bakpulver och socker. Tillsätt det smälta smöret.

Tryck ut degen i en pajform, diameter 24 cm, och ställ in i kylen.

Sätt på ugnen på 175 grader.

Skölj och skala eventuellt rabarbern och skär den i bitar. 

Krossa kardemumman i en mortel och blanda med kanel, socker och mjöl.

Blanda ihop rabarbern med kryddblandningen.

Sprid ut fyllningen i pajskalet och grädda ca 10 minuter mitt i ugnen. 

Ta ut formen, häll på grädden och grädda sedan ytterligare ca 20 minuter. Fyllningen ska vara lite krämig.

Rabarber och kryddblandning...

Pajen är "halvfärdig", grädden är tillsatt
och 20 minuter i ugnen återstår.

Färdig paj!

Skördelycka!

Idag har jag gallringsskördat bland min sallat... Ruccola och röd plocksallat hamnade sedan på frukostmackan - MUMS! Vilken lycka =)

Favoritscones och Clotted cream

Här kommer ett till brödrecept och det här går ännu fortare att baka än råglimpan jag skrev om häromdagen. Scones passar ju perfekt på frukostbordet på helgen tycker jag, eller varför inte till ett riktigt "afternoon tea"? Servera dessa scones med clotted cream, lemon curd, marmelad eller sylt av olika slag så kan det väl inte bli annat än succé =)
Det här var faktiskt första gången jag gjorde clotted cream. Jag hade hört eller läst någonstans att det skulle vara benämningen på grädden om man vispar den så att den blir något mittemellan vispad grädde och smör... Min nyfikenhet var i alla fall väckt och när jag undersökte saken lite närmare visade det sig att det nog inte var riktigt så snabbt och enkelt att trolla fram det här "godiset". Även om man till den äkta varan tydligen ska använda fullfet och opastöriserad mjölk så får vi nöja oss med varianten man kan göra själv av vanlig vispgrädde. Jag har tyvärr aldrig smakat "äkta" clotted creame, så jag kan inte säga hur nära man kommer originalet med den här metoden... Särskilt svårt att göra är det inte, men det tar tid och kräver därför lite planering om man vill ha det till morgonsconesen! Vill du inte göra det fullt så komplicerat för dig ersätter du clotted cream med vanlig vispad grädde...

Trevlig helg!

Mina favoritscones

5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

50 gram smör

1 1/2 msk socker

1/2 tsk salt

1 1/2 dl mjölk


Värm ugnen till 225 grader och lägg bakplåtspapper på en plåt.
Blanda mjöl och bakpulver och finfördela smöret däri. Tillsätt socker, salt och mjölk.
Ta upp degen och kavla ut den ca 1 1/2 cm tjock. Använd ett glas eller kakmått (t.ex. mått du använder när du bakar pepparkakor - varför inte hjärtan?) för att ta ut dina scones.
Grädda mitt i ugnen ca 12-15 minuter.

Hjärtformar brukar fungera bra, men idag blev det hundar och katter!

Scones med tillbehör

Clotted cream

ger ca 1 dl

6 dl vispgrädde

Häll grädden i en skål och ställ den i en kastrull med sjudande vatten. Låt stå 1 1/2 - 2 timmar. Rör inte i grädden och låt inte koka. Ta upp skålen, kyl av och ställ den i kylen i minst 12 tim. Tag upp den tjocka gräddiga ytan med en sked och rör den smidig och slät.
(Bör ej sparas längre en ett par dagar innan man äter upp den... Resterna av grädden ska gå bra att använda i matlagning eller bak har jag förstått.)

Nu så här i efterhand får jag lov att säga att för mig går det minst lika bra med vanligt smör eller vispad grädde... Antagligen är den äkta varan godare och kommer jag någon gång till sydvästra England ska jag absolut prova där! (Clotted cream kallas även Devonshire cream.) Det finns även ett par andra recept jag kanske ger mig på att pröva någon gång...

Helgfrukosten är snart slut!

Puré...

Usch vad jag skäms! De senaste dagarna har jag lämnat bloggen helt övergiven :( Men det jag nu lagat är det nog ingen som önskar recept på direkt, jag har nämligen lagat en massa barnmat. Morotspuré, potatispuré, palsternackspuré, majspuré... Puré, puré, puré! Passade på att koka lite större mängder den här gången så behöver jag inte göra det lika ofta. In i iskubslådorna i frysen och se'n i påsar när det stelnat. Helt perfekt och mycket billigare än burkmat!

Imorgon lovar jag er dock att det ska handla om något godare och festligare än barnmatspuré! Då blir det något med brittiskt tema som jag tycker passar bra på helgen...

Blandpuré med potatis och morot samt palsternackspuré.

Majspurén behöver arbetas lite extra...

...för vem vet vad alla dessa fibrer skulle göra med en stackars bebismage?!

Farmors råglimpa

Min plan var att baka det här brödet ikväll, men trots att det är både enkelt och snabbt (för att vara ett brödbak) så orkar jag faktiskt inte det idag. Som föräldra"ledig" kan vissa dagar ibland kännas minst lika  utmattande som en riktigt hektisk dag på jobbet! Men fastän baket får vänta till imorgon tänker jag ge er receptet nu. Ni får dock klara er utan någon bild så länge... Men innan ni sätter igång och bakar är en liten varning kanske på sin plats, brödet har nämligen en stor nackdel - det har en förmåga att ta slut alldeles för fort! Därför händer det att jag gör två på en gång =)

Snabb-bakad råglimpa

2 1/2 dl grovt rågmjöl

5 dl vetemjöl

1 tsk bikarbonat

anis

fänkål

ett par nypor salt

3 1/2 dl filmjölk (standard eller mellanvarianten)

1 dl sirap

Värm ugnen till 200 grader.

Smörj och bröa en brödform som rymmer ca 1 1/2 liter. 

Stöt anis och fänkål i en mortel - har du bara den ena kryddan hemma går det också bra. (Jag mäter aldrig hur mycket jag tar men uppskattar mängden till ca 1 tsk av varje, kanske lite drygt...) 

Blanda alla torra ingredienser och tillsätt sedan filmjölk och sirap. Rör ihop till en jämn smet och häll upp i brödformen. Grädda lite under mitten av ugnen i 200 grader ca 40 minuter - brödet ska släppa formens kanter när det är klart. Stjälp ur brödet ur formen och låt det svalna på galler.

För variation kan man tillsätta lite solrosfrön eller hackade hackade nötter till exempel.

Mjukt och saftigt med en knaprig skorpa!
(Uppdaterat med en bild dagen efter att inlägget skrevs...)

Ni har säkert redan förstått att dagens rubrik - "Farmors råglimpa" syftar till att min farmor brukade baka det här brödet. Det är väl därför jag inte har några exakta mått på kryddnigen... För det mesta när jag "ärver" ett recept från någon annan så låter jag dennes namn/titel stå med i receptrubriken i min lilla bok med favoriter - då blir det mycket lättare att komma ihåg just precis vilket bröd eller vilken kaka/maträtt det handlar om. Dessutom ger jag mig själv tillfälle att minnas och ibland bli lite nostalgisk =) Extra mysigt är det för mig att baka det här brödet när både morteln och brödformen jag använder faktiskt är just de min farmor en gång använde till samma ändamål...

"Nässelpesto" och fyllda pick-nick-bröd

Här kommer nu årets sista recept med nässlor från mig!
Jag har fått gott om inspiration från gamla tidningsurklipp som jag sparat, men jag har ändrat en hel del i recepten och alltså främst just låtit mig inspireras. Jag konstaterar att det är tur att jag faktiskt lagat lite mat och bakat lite bröd så att jag vågar följa mina egna vägar när recepten verkar underliga. Jag tar brödet som ni får recept på idag som exempel: i tidningens recept angav de att man skulle ha 5 gram jäst i deg 1 och 5 gram jäst i deg 2. En kort sekund slog mig tanken att de kanske  menade torrjäst då, men vid närmare eftertanke så kan man ju inte använda torrjäst för kalljäsning... Mjölmängden de skrev resulterade också i en deg som mer hade konsistens som en sockerkakssmet... Så jag korrigerade detta (och lite annat) och resultatet blev till slut riktigt gott! Ett annat experiment slog inte alls lika väl ut, fastän jag nästan till 100% följde ett färdigt recept... Det hamnade i soptunnan! Men så är det: "Man måste våga för att lyckas!" (originalordspråket säger väl "vinna", men jag korrigerar det också ;-) ). Men när man vågar riskerar man också att misslyckas... Det är bara att ta den smällen, lära sig något av det och fortsätta framåt! Så nu hoppas jag att du också vågar - antingen att prova mina recept eller något alldeles eget som de kanske inspirerat dig till =)

Nässelpesto
Orginalreceptet angav att ungefär den här mängden var lagom för fyra portioner, men sanningen är att det blir MYCKET mer än så! Vill du testa och inte göra så mycket går det alltså bra att halvera receptet.

3 dl förvällda nässlor (resultatet av ca 3 liter färska)

1 dl rostade pinjekärnor

100 g västerbottenost 

3 vitlöksklyftor
ca 1 1/2 dl olivolja av riktigt god kvalitet 

1/2 tsk salt

1 1/2 krm grovmalen svartpeppar

Rosta pinjekärnorna i en torr stekpanna och låt dem svalna. 

Mixa alla ingredienser förutom oljan, salt och peppar. Tillsätt oljan lite i taget och smaka av med salt och peppar.

Konsistensen blir ganska fast, vilket passar bra när man ska ha det som fyllning i bröden här nedan. Ska du däremot servera nässselpeston med pasta rekomenderar jag att du blandar i mer olivolja när du blandar om i stekpannan. Ja, för om du ska äta den med pasta rekomenderar jag att du gör på det italienska viset och blandar "såsen" med pastan i pannan! Du slipper klibbande pasta och proportionerna mellan "sås" och pasta blir mer balanserad så att säga. Ungefär en matsked pesto/portion blir lagom.

Detta blev resultatet... + 1 dl till de fyllda bröden.
Ganska mycket mer än till fyra portioner om ni frågar mig!

Pastan blandas med peston i pannan och serveras med lite riven västerbottenost.

Pick-nick-bröd fyllda med nässelpesto

10 bröd
Brödet tar lite tid att göra eftersom deg 1 ska stå över natten innan den blandas med deg 2. Men slänger man ihop den första degen fredag eller lördag kväll och bakar brödet dagen efter så passar det ju perfekt att ta med i  matsäcken på en liten helgutflykt!

DEG 1:

25 g jäst
2 dl kallt vatten
2 dl vetemjöl
4 msk durumvetemjöl

DEG 2:
25 g jäst
2 dl ljummet vatten
1 msk olivolja (eller rapsolja)
4 msk durumvetemjöl
5 dl vetemjöl + mjöl till utbakning
1 tsk salt

FYLLNING:
1 dl nässelpesto (enligt receptet ovan)
125 g mozzarella
1 dl smått hackade soltorkade tomater (ca 40 g; 7-8st)

Lös upp jästen till deg 1 i det kalla vattnet. Tillsätt mjölet och ställ övertäckt i kylen över natten.

Nästa dag rör du ut jästen för deg 2 i det ljumma vattnet och blandar sedan i degen från dag 1 samt övriga ingredienser. Arbeta degen ca 10 minuter (om du som jag blandar ihop den för hand). Pudra över lite vetemjöl, täck med en bakduk och låt jäsa ca 30-40 minuter. 
Blanda nässelpeston med hackade, torkade tomater och smula även ner mozzarellan.
Dela degen i tio bitar och dra/tryck ut dem till ovala "plattor".
Fördela fyllnigen på bröden i en sträng över ungefär ena halvan på varje degoval (se bild nedan). Pensla degkanterna med lite vatten och vik sedan ihop bröden. Tryck till kanterna lite så att det blir tätt. Lägg bröden på plåt med bakplåtspapper.
Låt jäsa ytterligare ca 40 minuter och grädda sedan bröden mitt i ugnen, 15 minuter i 225 grader. Använd gärna en blomspruta för att spraya in små moln av kallt vatten i ugnen två gånger under gräddnigstiden. Det ger en lite hårdare yta på bröden. 

Nästa gång kanske jag tar lite mer mozzarella...
Bara för att jag älskar ost =)

På några av bröden strödde jag lite ost innan gräddningen. Doftar och smakar gott!

Till sist: Ni kanske undrar varför jag skrivit "Nässelpesto" inom citationstecken i inläggets rubrik? Jo, för mig är ordet pesto så starkt förknippat med den klassiska Pesto Genovese (den med basilika ni vet), så jag har svårt att kalla något annat för pesto. Men nu är det ju så att själva ordet pesto betyder sönderstött eller krossad och det är klart att det inte är bara basilika som kan krossas med vitlök mm... 

I väntans tider...

Dagens favoritbild - plommonträdet har börjat blomma!

Idag får ni inget recept men en liten aning om vad som kommer längre fram... Lite bilder från mina odlingar här hemma helt enkelt. Mina ambitioner i år var att inte odla så mycket krävande godsaker, eftersom jag inte riktigt kan styra min tid själv nu med en liten bebis att ta hand om. Därför har jag valt att odla sådant jag tycker är lätt, som tar sig bra och som jag tycker ger "mycket lön för mödan" så att säga. Tack och lov finns det ju även en del produktiva växter som återkommer som trolleri år efter år!

Vitlöksklyftorna petade jag ner i jorden i höstas
och de har redan kommit en bra bit på väg.
Används flitigt i mitt kök!

Bondbönor - mmmm...
(och lite ogräs till vänster i bild)

Sallat - snacka om mycket lön för mödan!
Närmast ruccola...
När bilden var tagen gallrade jag lite och smaskade
 i mig några av  de närmaste bladen. LYX! 

Frösådder gör sig inte så bra på bild kanske...

Morötter och rädisor är i alla fall på väg =)

Inte bara vinbärsbuskens bär går att äta...
Av bladen gör jag en riktigt god lemonad!

Pepparmynta på god väg...

...och den "Marockanska" myntan likaså!
(Båda myntorna köpta i kruka 2011, utplanterade på
hösten i gamla bildäck.)

Oregano - växer så det knakar!
Använder den färsk och torkar så vi har hela året.
(Frösådd 2009)

Timjan - en stor favoritört
(Frösådd 2009)

Älskade efterlängtade salvia!
Snart, snart, snart är det tid för årets första
potatisgnocchi med salvia och smör...
(Frösådd 2009)

Rabarber och jordgubbar passar finfint tillsammans i sylt och paj!
Chutney blir det också, av rabarbern alltså :-) 

Smultron har vi massor! Dessa bor tillfälligt
i balkonglåda men ska kanta den sista biten av
grusgången, så snart jag rensat klart där...
Frösådda "månadssmultron", som inte bildar revor.

Grönkålsfröna har ännu inte kommit i jorden...
Måste ställa upp flera pallkragar snarast!
Jag sår tätt och när jag gallrar de späda skotten
ångkokar jag dem och fräser i olivolja med vitlök...

En liten skog med småbladig basilika är obligatoriskt :-)
Lika mycket av "Genovese" har kommit lika långt.
Ger såsmåningom smak åt pesto genovese, tomatsås mm, mm...

Förra året tog jag en toppstickling från en viltväxande fläder.
Den har övervintrat i en kruka på altanen och ska planteras ut i
trädgården, jag har bara inte bestämt mig för var...
Jag gör fläderblomssaft och älskar både doften och smaken!

Utöver detta väntar även dill, persilja och sockerärter på att komma i jorden... SNART!

Melanzane alla parmigiana

Jag måste bara få säga att jag tycker vi äter alltför lite vegetarisk mat här i Sverige... Det har väl med vår historia, kultur och tradition att göra antar jag. Jag tycker också att det är gott med kött och är långt ifrån vegetarian, men jag förstår inte riktigt varför det blir så starka reaktioner när det föreslås att man borde införa e n vegetarisk dag/vecka i skolorna till exempel. Jag äter gärna vegetariskt en dag eller oftare i veckan och när jag gick i skolan (för ett antal år sedan) var det många elever som anmälde sig som vegetarianer fastän de inte var det, för den maten var alltid fräschare och godare... Jag tror att de allra flesta skulle må bra av att äta mer grönsaker. Vegetariskt är ju så mycket mer än sallad och grönsakspaj! Så idag blir det alltså ett vegetariskt recept =)

Förra veckan fann jag melanzane (= aubergine = äggplanta) till bra kilopris och passade på att köpa hem ett helt kilo för att laga denna härliga rätt. Den går jättebra att äta som en vegetarisk rätt, men funkar också bra som förrätt. Rättens ursprung är okänt... eller: ALLA italienare som har ett eget recept kanske hävdar att den kommer från just deras by ;-) Troligt är väl i alla fall att den främst hör hemma i södra Italien, där man odlar mycket av just melanzane och tomater. Kanske har du ätit det här tidigare men tycker inte att mitt recept stämmer riktigt med det du åt? Då är det antagligen just för att man finner olika varianter lite överallt i Italien. Så här har i alla fall jag ätit den och lärt mig laga den :-) Den blir ganska tunn och smaken från parmesanosten är tydligt framträdande.
Smaklig spis!

Melanzane alla Parmigiana

4 portioner som huvudrätt

8 portioner som förrätt

1 kg melanzane = aubergine
grovt salt

1 1/2 medelstora gula lökar

1/2 burk finkrossade tomater (dvs ca 200 g)

basilika, färsk eller frusen
salt och peppar

150-200 g parmesanost

50-100 g mozzarella

2 hårdkokta ägg

olivolja

Skölj auberginerna och skär bort skaftändan. Skär dem i skivor på längden, ungefär 1-1 1/2 cm tjocka. Strö grovt salt över skivorna och lägg dem i ett durkslag (eller på en skärbräda som du lutar lite) för att rinna av under minst 30 minuter men gärna 1-1 1/2 timme.

Genom att salta aubergineskivorna och låta dem
stå ett tag drar man ur det beska ur dem (sägs det..).

Skala och hacka en halv lök. Fräs i lite olivolja och tillsätt en halv burk finkrossade tomater. Låt puttra ihop till en sås under 15-20 minuter. Späd eventuellt med lite vatten under tiden om du tycker  att det verkar koka bort för mycket vätska. Tillsätt rikligt med basilikablad som du river sönder i lite mindre bitar. Smaka av med lite salt och peppar. Blanda om och såsen är klar. 

Skala den hela löken och skiva ganska tunt.
Koka äggen ca 7-8 minuter, så att de blir hårdkokta. När de kallnat skalar och skivar du dem tunt, med fördel i en äggskivare.

Sätt ugnen på 200 grader.
Skölj av aubergineskivorna och klappa dem torra med kökshandduk eller hushållspapper. Värm rikligt med olivolja (behöver INTE vara den finaste och dyraste för detta ändamål) i en panna med höga kanter och stek/frittera skivorna i omgångar däri. Det är mycket troligt att du får fylla på med olja efter en stund - gör då det mellan två omgångar och låt den nya oljan komma upp i temperatur innan du lägger ner något i den. Stek även den skivade löken.

Smörj en ugnsfast form som är ca 22 cm x 34 cm och täck botten med hälften av aubergineskivorna. Bred över hälften av tomatsåsen, all den stekta löken och hälften av den rivna parmesanosten. Täck med resten av aubergineskivorna, tomatsåsen och parmesanosten.
Ställ in formen mitt i ugnen och laga i ca 10 minuter. Ta ut formen och fördela äggskivorna jämnt. Smula även över mozzarellan och ställ sedan in i ugnen ytterligare ca 10 minuter.
Låt svalna lite innan servering...

"Halvklar" - 10 minuter till i ugnen återstår...

TIPS!
Jag tar en h e l gul lök och en h e l burk tomater när jag gör såsen. Hälften av den färdiga såsen använder jag till denna rätt och resten äter jag med pasta eller använder som grund på varma mackor till exempel :-)

Parmesanchips och Nässelsoppa

Igår firades Valborgsmässoafton runt om i vårat avlånga land. Vädret verkar ha varit fint på de flesta ställen och många firade med traditionell sång och brasa. Tyvärr gör ofta fint väder vid sådana här helger att kraftig fylla, bråk och förstörelse ökar och drar en mörk skugga över det som ska vara fint och roligt... Radion rapporterar nu på morgonen om våld och elände och jag förstår inte varför det måste vara så här :-(
Här hemma hade vi i alla fall en lugn dag och kväll. Det blir väl lätt så med en liten bebis i familjen... Vi har inte lika många bjudningar som förr och rasar i säng långt tidigare än vad vi gjorde förut. Men vi uppskattar fortfarande god mat och dryck och igår kväll satt vi i ett solhörn och festade loss på lite parmesanchips, oliver och ett glas gott rött vin medans sonen slumrade till i vagnen bredvid. När den lille somnat sött var det dags för en variant på nässelsoppa som experimenterats fram till denna fina vårdags ära. Sedan var vi redo att stupa isäng när klockan bara var 21...
Här följer en liten beskrivning på hur ni kan göra ostchipsen och recept på soppan:

Parmesanchips

För dessa godingar behövs verkligen inget komplicerat recept! Jag river helt enkelt lite parmesanost som jag lägger i små högar på en plåt med bakplåtspapper. Platta till lite till tunna rundlar eller avlånga "tungor" och grädda sedan i 225 grader strax ovanför mitten i ugnen ca 5 minuter, tills osten smält och kanterna fått lite färg. Prova gärna att strö över lite grovmalen peppar eller örter som timjan eller oregano innan du gräddar chipsen. Extra salt behövs dock inte eftersom osten är så salt i sig.

Nässelsoppa med crème fraiche 
4 portioner

4 liter nyplockade nässelskott
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
2 grönsaksguljongtärningar
1 liter vatten
2 dl crème fraiche
4 msk maizena + lite kallt vatten

salt och peppar

TILLBEHÖR
140 g knaperstekta bacontärningar
grovmalen svartpeppar
4 hårdkokta ägg

Rensa och skölj nässlorna.
Skala och hacka lök och vitlök och fräs hacket i olivolja i en stor gryta.
Tillsätt nässlorna, buljongtärningarna och vattnet (som du med fördel kokat upp i en vattenkokare först) och låt koka några minuter.
Ta grytan från plattan och mixa soppan slät. Tillsätt crème fraiche och mixa en kort stund igen så att soppan blir slät. Rör ut maizena i lite kallt vatten och rör sedan ner redningen i soppan och låt koka upp och koka ett par minuter så att soppan reder sig.
Smaka av med salt och peppar.

Servera med hårdkokta ägghalvor och knaperstekt bacon som kryddats med rikligt med grovmalen svartpeppar.