Tortillabröd

Den här gången kommer ett recept som är väldigt enkelt och som kan sätta lite guldkant på tacobuffén, eller kanske rädda dig som har långt till affären och glömt köpa tortillabröd. Att låta degbitarna vila en stund innan du kavlar ut dem tycker jag gör att de är mindre motsträviga vid kavlingen, men det är ett steg du annars kan hoppa över om tiden är lite knapp.

Tortillabröd

12 st

5 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

50 g kylskåpskallt smör

1 1/2 dl vatten

Blanda mjöl, salt och smör i en matberedare (eller blanda samman med en gaffel och fingrarna tills smöret är finfördelat och smuligt). 

Koka upp vattnet och häll det över mjölet i en tunn stråle. Blanda samtidigt raskt ihop till en ganska fast  deg. 

Dela degen i tolv bitar och rulla dem till små bollar som du plattar till lite grand. Lägg dem i en bunke med plastfilm eller ett lock på och låt vila cirka en halvtimme i rumstemperatur.

Kavla ut en boll i taget till en mycket tunn kaka och grädda direkt. Grädda i en torr stekpanna cirka en minut på varje sida. Se upp så att bröden inte blir för hårt gräddade, de ska fortfarande vara mjuka. Vartefter bröden blir färdiggräddade läggs de i en bakhandduk för att inte torka och bli hårda. 

Servera bröden till fredagsmyset med tacokryddad köttfärs och dina favorittillbehör. Ett annat alternativ är att använda bröden som tillbehör till Pulled pork eller Pulled chicken. (Recept Pulled chicken)

Gurkinläggning

Jag har hittills låtit min mamma stå för inläggningen av gurka på sensommaren/hösten och tacksamt tagit emot varje dyrbar burk hon delat med sig av. Så länge jag bodde hemma hjälpte jag väl till att skära de gröna små rackarna, men i egen regi har jag tidigare inte brytt mig om att lägga in dem. Men nu vill jag dela detta recept med er, och då bara MÅSTE jag ju provlaga det själv och se om det är något jag vill kommentera... Extra roligt när gurkorna i år är hemodlade!

                  Inlagd gurka

2 kg gurka, så kallad Västeråsgurka

1 1/2 dl salt

2 msk gula senapsfrön

2 msk bruna senapsfrön

1 kg strösocker

ca 10 st dillkronor

2 1/2 dl ättikssprit (12 %-ig alltså)

Tvätta och borsta gurkorna. Stick några små hål i varje gurka med t.ex. en provsticka. Lägg gurkorna i en rostfri hink eller annat liknande kärl. Gör en saltlag med 1 1/2 dl salt och tillräckligt vatten för att täcka gurkorna. Täck över och låt stå ett dygn.

Låt gurkorna rinna av och skär dem sedan i skivor. Varva gurkskivorna med dillkronor, senapsfrön och socker i en stor kruka eller dylikt. Häll ättiksspriten över och låt stå två dygn så att gurkorna vattnat av sig och det bildats en lag av detta tillsammans med socker och ättikssprit.

Fördela gurkskivorna och lagen på väl rengjorda burkar och förvara dem svalt. Har du en jordkällare ställer du dem där - och jag är väldigt avundsjuk på dig! Själv ställer jag ut dem i vårat garage som ligger i norr och  där vi på vintern håller max 10 plusgrader. När du öppnat en burk flyttar den förstås in i kylskåpet.

Kommentarer: 

Även fast jag tycker att mina gurkplantor ger en ganska bra skörd har jag haft svårt att få ihop 2 kg som är lagom mogna samtidigt, så jag har halverat receptet och det verkar fungera bra.  

När man gör saltlagen (alltså steg 1 kan man säga) så är det lättast att få saltet att lösa sig om man blandar det med en mindre mängd kokhett vatten först. Låt sedan lagen kallna innan den hälls över de prickade gurkorna. Tillsätt ytterligare kallt vatten tills gurkorna är helt täckta.

Det där med att jag ställer burkarna i garaget är i år en sanning med modifikation... Än så länge känns det faktiskt lite för varmt. 

Pajskal till matpajer

På lokalradion idag pratade de om pajrecept och jag tipsade om ett frasigt pajskal med gruyèreost i som blivit en ny favorit för mig sedan ett par månader tillbaka. Det receptet får jag dock återkomma till en annan gång, för idag tänkte jag bjuda på det som ganska länge varit mitt standardrecept på pajskal.

Jag blandar nästan alltid i lite torkade örter, en personlig favorit är timjan. För variation kan man även ta lite finriven parmesanost i degen. Tänk i så fall på att den typen av ost är ganska salt så då kan man minska saltmängden eller hoppa över det helt.

Pajskal

2 dl havregryn

2 dl vetemjöl

100 g smör

2-3 msk vatten

1 krm salt

eventuellt lite torkade örter

Blanda de torra ingredienserna, även örter om du vill använda det. Skär smöret i små bitar och arbeta ihop till en deg. Tillsätt vattnet och blanda in.

Alternativt beredningssätt:

Blanda de torra ingredienserna. Smält smöret och blanda med 2 msk vatten Häll blandningen över mjöl och gryn och blanda ihop degen.

Låt degen vila i kylskåpet minst 15 minuter innan du trycker ut den i en form. Jag blandar gärna degen redan på morgonen eller kvällen innan och lägger den i en plastpåse tills det är dags att laga pajen.

När du tryckt ut degen i formen är det dags att förgrädda skalet i 200 grader. Ungefär 10 minuter brukar vara lagom. Nagga degen med en gaffel innan du ställer in den i ugnen.

Fyll pajskalet och grädda klart!

Ja... Hur spännande kan en bild på ett pajskal bli?

Nyårsafton 2012

Efter en tid med förkylningar och riktigt låg energinivå tror jag mig nu vara på gång igen. Att blogga under den tid som både barn och hund (och sedan även jag själv) var krassliga fanns inte med bland mina högprioriterade sysslor. Julen blev trots allt mysig och lyckad men som vanligt med alldeles för mycket mat... Resterna har vi försökt göra slut på så gott vi kunnat och till nyårsafton lämnade vi dem bakom oss för en italienskt inspirerad meny. Till fördrinken gjorde jag lite salta smördegsskruvar med peppar, rosmarin och parmesan. Riktigt enkelt och kan bakas flera timmar i förväg. På riktigt italienskt vis delade vi sedan upp maten i en primo piatto med pasta följt av en secondo piatto av kött med contorno (tillbehör). För att avsluta måltiden hade vi till sist en dolce (efterrätt alltså).

Menyn är inte särskilt avancerad, så den passar lika bra på vilken helgbjudning som helst, inte bara på nyårsafton!

Smördegsskruvar

frysta smördegsplatttor
söndervispat ägg

grovmalen svartpeppar

finmalen rosmarin

finriven parmesanost (kan bytas ut mot grana padano, pecorino eller västerbottenost)

Kavla ut de tinade smördegsplattorna så de blir tunna och ungefär dubbelt så stora. Pensla med ägg och strö över nymalen peppar, lite rosmarin och finriven parmesan. Vik dubbelt och pensla med ägg igen. Stö nu endast över lite ost och sporra sedan ca 1,5 cm breda remsor som du vrider så det får formen av skruvar. Lägg på en plåt med bakplåtspapper och grädda i 200-225 grader tills de fått fin färg och blivit härligt frasiga.
Går bra att baka några timmar i förväg och förvara i en lufttät burk, men jag rekommenderar då en snabb uppvärmning i ugnen strax innan servering.

Spaghetti al pomodoro

4 portioner

300-350 g spaghetti
(jag använder 70-80 g torr pasta/person som primo, men 90-100 g om pasta är det enda som serveras)

en burk finkrossade tomater

2-3 vitlöksklyftor

ca 10 cm stjälkselleri

1/4 gul lök eller 1 charlottenlök

ca 5-6 cm morot

1/2 glas rödvin

1 msk tomatpuré

salt, socker, peppar
färsk eller fryst basilika

Finhacka vitlök, lök, morot och stjälkselleri och fräs sedan i lite olivolja. När löken börjar bli glansig och nästan genomskinlig tillsätts ett par nypor salt, socker, en klick tomatpuré och lite nymalen svartpeppar. Rör om och häll i rödvinet och låt det evaporera (dvs låt alkoholen ånga bort) och tillsätt sedan de finkrossade tomaterna. Låt nu såsen puttra på svag värme under lock ca 30 miunuter. Ta sedan av locket och låt puttra vidare en stund så att den mesta vätskan försvinner och såsen tjocknar. 

Till sist blandar du ner finriven basilika, mängd efter din egen smak. Smaka av och tillsätt eventuellt mer salt eller pappar. Så här långt kan du förbereda i god tid! Jag gjorde såsen redan på förmiddagen och blandade med pastan strax före servering. 

När det börjar bli dags att äta kokar du pastan al dente, alltså med lite tuggmotstånd. Är du ovan vid att koka pasta är tipset att ta upp den liiite innan du tror att den är klar och spara lite av pastans kokvatten. Lägg pastan i såsen, gärna i en stekpanna med höga kanter. Ställ pannan på plattan med eftervärmen från pastakoket och blanda om ordentligt. Tillsätt lite av det sparade kokvattnet tills du tycker att såsigheten är lagom och att pastan känns färdiglagad. Ringla till sist över lite rå olivolja, blanda om och servera på tallrik. Låt var och en strö över lite finriven parmesanost.

Kycklingschnitzel

kycklingfilé

ströbröd

2 vitlöksklyftor

finmald rosmarin

finriven parmesan

salt, vitpeppar

mjöl

ägg

olja till frittering

Nu får jag allt skämmas lite för jag mätte aldrig hur mycket jag använde av de olika ingredienserna...
Kyckling blir lagom om du tar ett kycklingbröst per person (det blir då två schnitzlar per person). Varje kycklingbröstfilé delas så att de blir två hälften så tjocka "skivor" och bankas sedan tunna. Jag använde mig av en stor soppslev att banka med och man kan gärna lägga en plastfolie över när man gör detta. 

Paneringen är en dubbelpanering, vilket betyder att du först doppar köttet i mjöl sedan i uppvispat ägg och sist i en ströbrödsblandning. Ströbrödsblandnigen gjorde jag av gamla torra brödrester som jag mixade till smulor och blandade med finriven vitlök, finriven parmesanost, lite salt och vitpeppar samt rosmarin som jag malde till fint pulver i min mortel innan jag tillsatte den. Min gissning är att jag använde ca tre delar ströbröd till en del riven ost...

När du panerat schnitzlarna kan de gärna ligga och vila 10-15 minuter innan du fritterar dem. Till fritteringen använde jag mig av en traktörpanna och fritterade två schnitzlar åt gången i smaklös rapsolja. Mängden olja ska vara så att den inte riktigt täcker schnitzlarna och du vänder skivorna när undersidan fått en fin färg. Jag använder aldrig termometer i oljan men har lärt mig att det är lagom varmt när man sticker ner en tandpetare (eller grillspett) av trä mot pannans botten och det genast börjar stiga upp små bubblor längs trästickan. 

För bästa resultat lagas schnitzeln medans gästerna väntar... Jag förberedde genom att dela och banka ut kycklingen samt blanda ihop ströbrödsblandningen i förväg. Sedan fick jag sällskap av en av gästerna som hjälpte till med paneringen :-) Resultatet blev riktigt bra! Möra fina kycklingschnitzlar med knaprig och smakrik panering.  Serverades med ugnslagade grönsaker enligt receptet nedan. 

Verdure al forno

Ugnslagade grönsaker
ca 6 portioner
1 stor gul eller röd lök

1 aubergine

1-2 zucchine

6-8 paprikor i olika färg

2-3 stjälkar stjälkselleri

olivolja, salt och rosmarin

Skär aubergine i centimetertjocka skivor som läggs på en lutande skärbräda på diskbänken och strö grovt salt över. Låt ligga och dra ur vätskan (och beskheten) någon halvtimme och skär sedan i ganska stora bitar.
Skär även zucchinin i skivor som sedan delas i kvartar. Skala och skär löken i skivor eller bitar, skiva stjälksellerin och dela paprikorna i ganska rejäla bitar. 

Lägg alla grönsakerna i en långpanna och blanda med olivolja, salt och rosmarin.
Tillagas mitt i ugnen i 225 grader ungefär 30 minuter.
(Förslagsvis skär du upp grönsakerna innan pastan kokas och sätter in dem i ugnen samtidigt som du börjar tillagningen av schnitzlarna.)

Zabaione ghiacciato con salsa di melone

Frusen zabaione med melonsås

4-6 portioner
1 1/2 dl marsala

1 dl strösocker

1 1/2 gelatinblad
4 äggulor
3 dl vispgrädde

Värm upp marsalan tillsammans med sockret i en stor kastrull och rör så att sockret löser upp sig. Undvik att det börjar koka. Ställ kastrullen åt sidan en stund.

Lägg gelatinbladen i  blöt i kallt vatten ca 5 minuter.

Vispa äggulorna pösiga och häll under omrörning ner dem i en tunn stråle i den varma marsalan. Lyft upp gelatinbladen ur sitt blötläggningsvatten och blanda ner dem i äggsmeten. Rör tills det hela har svalnat.

Vispa grädden till hårt skum och vänd ner den i blandningen. Fördela i portionsskålar och låt stå minst tre timmar i frysen. Ta fram ur frysen ca 15-20 minuter innan servering.

1 liten galiamelon
1 dl strösocker
saften från en pressad citron

Skala och kärna ur melonen. Skär den sedan i bitar och mixa tillsammans med socker och citronsaft så det blir en sås. Servera till den frusna zabaionen. 

När jag får tillfälle tittar jag gärna på matlagningsprogram på tv. Ingen direkt överraskning kanske... Extra glad blir jag de gånger min lediga tid infaller samtidigt som det är just matlagnigsprogram på den italienska tv-kanalen vi har. Smördegsskruvarna är ett minne från ett sådant tillfälle och som jag minns det var det ett tips på hur man använder smördegsrester som man knådar ihop och kavlar ut. Kycklingschnitzeln däremot tror jag att jag såg på ett amerikanskt matprogram med italienskt tema. Det jag fastnade för var nog osten i paneringen och tillagningsättet och det blev precis så gott som jag föreställt mig.

Efterrätten fann jag i boken "Mina gästers mat" av Paolo Roberto. När det var dags att sätta skeden i den hade jag uppenbarligen glömt bort det där med att fota innan det är tomt i skålen... Nåja, de flesta vet väl hur gammaldags vaniljglass ser ut och ungefär den färgen hade den frusna zabaionen. Melonsåsen var naturligtvis friskt grön. Smakmässigt vet jag inte hur jag ska beskriva det hela. Den frusna zabaionen var... god. Jag gillar smaken av marsalan :-) Att ha en frusen efterrätt var ju också väldigt smidigt så man slipper stå och fixa med den sent på kvällen. Att dela den på fyra personer kändes dock lite för mycket och det är nog mer rättvisande att säga att detta recept räcker till sex personer. Ärligt talat måste jag också säga att kombinationen med melonsåsen ger jag inte mycket för. Såsen var jättegod för alla oss som gillar melon, men till den här efterrätten undrar jag om det inte vore godare med en jordbubbssås eller färska jordgubbar när det är rätt säsong... 

Chokladsås

Det här receptet är ett av de jag har skrivit in i min bok bland de största favoriterna. Ett av de där recepten som jag liksom inte tänker ändra det allra minsta i för att det redan är så bra. Det har hängt med mig ganska länge nu, sedan ett  av mina allra första jobb faktiskt (alltså sisådär en 15-16 år). Jag hoppade runt och hade lite olika långa vikariat på förskolor och fritidshem då, och det här receptet har jag skrivit in som Svanängens chokladsås.

Chokladsås

12-15 port.

6 1/2 dl strösocker

100 g smör

2 1/2 dl grädde

2 1/2 dl mjölk

en nypa salt

2 dl kakao

2 tsk vaniljsocker

Smält smöret i en stor kastrull och tillsätt socker, mjölk, grädde och salt. Låt koka upp och sjud sedan under viss uppsikt i 60 minuter.

Ta kastrullen från plattan och rör ner kakao och vaniljsocker. Sikta gärna ner det för undvika klumpar. 

Vispa smeten med elvisp i minst 8 minuter, eller det dubbla för hand.

Här sjuder det alldeles lagom!

Äntligen har jag skaffat mig en bra
"siktnings-grej"!

Med ett enkelt handgrepp trollar man bort
alla klumpar :-)

Serveringsförslag: klassisk marängsviss!

Gratis "gubbar" och sylt

Jag känner mig rik! Igår kväll gick jag ut till vårat trädgårdsland och plockade en liter jordgubbar, igen. Än så länge har våra plantor gett oss en till två liter/dag den senaste veckan.
Det känns så härligt varje gång jag åker förbi någonstans där de säljer gubbar för 25-30:-/liter! När jag kommer hem tar jag mig några söta och perfekt mogna gubbar och njuter lite extra för att de faktiskt inte kostat mig en enda krona =) De stackarna har inte ens fått någon gödsling sedan de hamnade i jorden för två år sedan. Kanske ska jag skämma bort dem med lite koskit nästa år som tack för årets rikliga skörd...

Sju eller åtta liter är ju nu inte några jättestora mängder, men det räcker gott för vår färskkonsumtion! (och säsongen är ju inte slut än!) För att sylta och safta däremot har jag köpt en hel låda med 15 liter. Ofta kan man ju köpa en större mängd mycket billigare - jag köpte för under halva literpriset faktiskt! Riktigt fina var de också - på 15 liter var det bara fyra (!) enstaka små gubbar som inte var riktigt fina. Rabarber köper jag dock aldrig för det har jag så mycket att jag till och med skänker bort. Ändå har jag både frusit in, kokat en massa chutney, gjort rabarberdricka och pajer. För att inte tala om den riktigt goda sylten med jordgubbar och rabarber! Mums i filen, på pannkakorna eller som marmelad på nybakade scones... Receptet är också väldigt enkelt:

Sylt med jordgubbar och rabarber

1 liter jordgubbar

500 g rabarber

1 dl vatten
1 kg syltsocker

Rensa jordgubbarna och skär dem i lite mindre bitar. Skölj och skala rabarbern om den är grov. 

Skär rabarbern i bitar och lägg i en stor gryta. Tillsätt vattnet och sjud fem minuter under lock. 

Blanda ner de delade jordgubbarna och syltsockret. Koka upp under omrörning och låt koka livligt i en minut. Dra sedan grytan åt sidan och och låt stå ca 10 minuter, mosa eventuellt jordgubbarna lite. Skumma av och häll upp sylten i varma, rena, bensoatsköljda burkar. 

Min man tycker sylten blir liiite för fast, kanske en aningen åt marmeladkonsistens. Tycker man bättre om en lösare sylt går det bra att minska ner lite på syltsockermängden, ca 7-8 dl ska räcka. Själv tycker jag det är bra att den är lite fastare, men "smaken är ju som baken - delad!"

Rabarberchutney

Om man har gott om rabarber, som vi har, så behöver man ju inte begränsa sig till att bara göra goda pajer. Hos oss blir det även chutney, sylt/marmelad och saft! Den här gången får ni hålla till godo med chutneyreceptet som är en egen variant av det som finns i "Vår kokbok".

Rabarberchutney

Riktigt gott till sommarens grillade fläskkött, kyckling och till och med fisk! 

1/2 kg rabarber (ca en liter skuren)
2 gula eller röda lökar
500 g strösocker (ca 5 1/2 dl)
1/2 tsk malen vitpeppar
1 tsk malen kryddpeppar
1 tsk malen kanel

2 msk ättikssprit (12 %-ig alltså)

3/4 dl vatten
1 stor näve russin

Skala rabarbern om stjälkarna är grova och skär den sedan i cm-långa bitar. Skala och hacka löken. 

Blanda alla ingredienser, förutom russin, i en kastrull. Koka upp och sänk sedan värmen och låt det hela puttra utan lock tills massan tjocknat, ca 45-60 minuter. När koktiden närmar sig slutet tillsätts russinen som får koka med ca 10-15 minuter. Ös upp chutneyn på varma, väl rengjorda burkar och sätt genast på lock. Förvara svalt .

Chutneyn smakar bäst om den får stå ett par veckor i burken, men det går naturligtvis att äta den tidigare. Hållbar flera månader. Oöppnad kan den förvaras i en sval källare eller dylikt, öppnad får den naturligtvis stå i kylen.

TIPS!
Istället för russin kan man tillsätta klippta/hackade bitar av annan torkad frukt, t.ex. aprikos, äppelringar eller fikon.
Man kan även lägga till ett par finhackade vitlöksklyftor och lite färskriven ingefära till ingredienslistan. Dessa tillsätts då naturligtvis från början.

Vill man inte koka massor av chutney på en gång går det bra att frysa in rabarber som man skurit i bitar. Jag fryser in i påsar med ca 1/2 kg i varje så har jag både till pajer och nya chutneykok under resten av året.

3 kg blev det när det var rensat... och det syns inte
ens att jag skördat bland rabarbern!

Parmesanchips och Nässelsoppa

Igår firades Valborgsmässoafton runt om i vårat avlånga land. Vädret verkar ha varit fint på de flesta ställen och många firade med traditionell sång och brasa. Tyvärr gör ofta fint väder vid sådana här helger att kraftig fylla, bråk och förstörelse ökar och drar en mörk skugga över det som ska vara fint och roligt... Radion rapporterar nu på morgonen om våld och elände och jag förstår inte varför det måste vara så här :-(
Här hemma hade vi i alla fall en lugn dag och kväll. Det blir väl lätt så med en liten bebis i familjen... Vi har inte lika många bjudningar som förr och rasar i säng långt tidigare än vad vi gjorde förut. Men vi uppskattar fortfarande god mat och dryck och igår kväll satt vi i ett solhörn och festade loss på lite parmesanchips, oliver och ett glas gott rött vin medans sonen slumrade till i vagnen bredvid. När den lille somnat sött var det dags för en variant på nässelsoppa som experimenterats fram till denna fina vårdags ära. Sedan var vi redo att stupa isäng när klockan bara var 21...
Här följer en liten beskrivning på hur ni kan göra ostchipsen och recept på soppan:

Parmesanchips

För dessa godingar behövs verkligen inget komplicerat recept! Jag river helt enkelt lite parmesanost som jag lägger i små högar på en plåt med bakplåtspapper. Platta till lite till tunna rundlar eller avlånga "tungor" och grädda sedan i 225 grader strax ovanför mitten i ugnen ca 5 minuter, tills osten smält och kanterna fått lite färg. Prova gärna att strö över lite grovmalen peppar eller örter som timjan eller oregano innan du gräddar chipsen. Extra salt behövs dock inte eftersom osten är så salt i sig.

Nässelsoppa med crème fraiche 
4 portioner

4 liter nyplockade nässelskott
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
2 grönsaksguljongtärningar
1 liter vatten
2 dl crème fraiche
4 msk maizena + lite kallt vatten

salt och peppar

TILLBEHÖR
140 g knaperstekta bacontärningar
grovmalen svartpeppar
4 hårdkokta ägg

Rensa och skölj nässlorna.
Skala och hacka lök och vitlök och fräs hacket i olivolja i en stor gryta.
Tillsätt nässlorna, buljongtärningarna och vattnet (som du med fördel kokat upp i en vattenkokare först) och låt koka några minuter.
Ta grytan från plattan och mixa soppan slät. Tillsätt crème fraiche och mixa en kort stund igen så att soppan blir slät. Rör ut maizena i lite kallt vatten och rör sedan ner redningen i soppan och låt koka upp och koka ett par minuter så att soppan reder sig.
Smaka av med salt och peppar.

Servera med hårdkokta ägghalvor och knaperstekt bacon som kryddats med rikligt med grovmalen svartpeppar.